Semlan kom till Sverige utan koppling kristendomen och från början var semlan bara en slät okryddad vetebulle utan mandelmassa eller grädde.
Den första gången semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel år 1541.
Semlor åts förr i tiden endast på tisdagar under fastan.
Fettisdagen, semmeltisdagen, inträffar sju veckor innan påsk och semlorna åts då bara på fettisdagen i riklig mängd innan fastan.
När fastan försvann fortsatte man äta semlor men då varje tisdag fram till påsken.
Fettisdagen eller semmeldagen inträffar varje år 40 dagar före påsk.
Det tidigaste datumet som fettisdagen kan inträffa är den 3:e februari vilket kommer att ske nästa gång först år 2285 vilket ingen av oss får uppleva.
Det senaste datumet som semmeldagen kan inträffa är den 9:e mars vilket kommer att inträffa nästa gång år 2038.
Anledningen till att man började fylla semlorna på 1500-talet sägs var att under fastan endast fick äta bröd vilken man gjorde även och brödet var fyllt med härlig grädde och energirikt smör.
Det kan också vara så att det blev godare med fyllda semlor vilket vi kan hålla med om idag.
På 1700-talet kallades semlor också ofta för hetvägg från tyskans Heisse Wecken som betyder varma kilar.
Namnet kom av att man gärna gjord semlorna kilformade så att de kunde placeras i en ring på botten av en kastrull.
Innan semlorna kokade i varm mjölk så fylldes de med grädde och smör.
Under 1850-talet ersattes kokningen av semlorna med att de serverades med varm mjölk istället.
Dessutom började semlorna fyllas med mandelmassa och smaksättas samt med kanel och socker.
Det finns några semlor som är kända än andra under historiens gång. De mest kända semlorna är:
Här kan du hitta mycket gott och kul om semlor och varifrån semlan kommer.